Från så jävla bra till så jävla otippat!
Tjabba! Sitter hemma och undrar när familjen ska rulla hem! Alla brukar vara hemma nu och laga mat....kommer dö av svält snart!!! Och ingen svarar när man ringer! Att min mor ens vågar kalla sig mor!
Haha nej så illa är det inte, men skulle uppskatta att min familj kommer ihåg min existens!
Idag kammade jag och Linnéa hem the big MVG på vår redovisning i fred, mot fredspriset och vidare!! haha! Så det var sjuuuukt nice! Nu sitter jag i min ensamhet och försöker plugga engelska men fattar typ inte vad jag ska plugga på...surt! Det känns som engelska borde vara en baggis, men det är typ fett svårt på våra prov! Så jag mååååste verkligen börja plugga alldelses strax...hehe!
Men nu känns allt sådär alltså! De mest otippade grejer händer, och efter ett mycket intressant telefonsamtal mår jag liksom dåligt! Jag vet varför men, ändå varför??? Själv kanske jag inte borde bry mej men det känns skitjobbigt och förjävligt! Nu kanske det verkar konstigt att inte veta vad jag snackar om men jag kan tyvärr inte berätta..även fast jag har typ en läsare! :D
Oh! Hunger anfall! Vad ska jag säga?? JAG HAR ETT MATBEROENDE! istället för anonyma alkoholister, AA. Så kommer det att bli : De inte särskilt anonyma food addictives....DISAFA???? lite långt assåå..
Men får väl hoppas att det lägger sig...måste verklige hitta på något riktigt kul snart! Annars kommer jag gå under! Uppskattar i alla fall Linnéa som fan, hon går verkligen att snacka med och det känns skitbra! Tack tack tack!
Jag tror i för sig att mina problem kanske är lite...ja vad ska jag säga....icke importante?? Haha! Men fast det så bränner det som fan innombords, det som behövs är lite hedlig självinsikt där man säger, tack mej för att jag är så jävla bra! Jag har ju fan redan en lösning ska bara sätta den i verket!
Nej men nu ska jag leta upp " Hur du överlever dina självmordstankar boken" Och kanske hitta något gott att äta!
//C.
Älskar dej det vet du! <3